Hur har vi räknat?

Våra löneberäkningar visar att det lönar sig ekonomiskt att utbilda sig i de allra flesta fall. I räknaren ser du när en viss utbildning lönar sig, det vill säga när du når ”break even” jämfört med om du inte hade utbildat dig och arbetat istället. Exakt när en utbildning lönar sig beror till stor del på hur lång utbildningen är, och givetvis hur lönetrappan ser ut. De flesta utbildningar börjar löna sig efter ca 10 år av arbete. Då har man betalat tillbaka csn-lån och tjänat tillbaka pengarna som man gick miste om när man inte hade en inkomst under studietiden.

Snittlönen för akademiker, det vill säga någon med minst tre års högskoleutbildning är 43 400 kronor i månaden, vilket är drygt 35% högre än snittlönen för de utan högskoleutbildning.

Vi jämför alla löner med snittlönen för gymnasieutbildade, det vill säga de som inte har utbildat sig vidare efter gymnasiet. Snittlönen för gymnasieutbildade är 32 000 kronor brutto enligt rapport från Saco. Vad gäller lön för högskoleutbildningar har vi räknat med kostnaden/återbetalningen av fullt csn lån som tagits under den gällande studietiden. Det är även medräknat att man under sin studietid endast har csn som inkomst och alltså inte arbetar extra. Alla lönesiffror är snittlöner före skatt och spannet för livslön är beräknat från gymnasieexamen fram till pension (67 år).

Det är givetvis viktigt att beakta löneutvecklingen för en särskild utbildning då vissa yrken har kraftiga sådana, medan andra inte alls. Vi har räknat med medianer och snittlöner och får därför en uträkning som faller nära verkligheten.

Källor: Scb, Saco